Bakgrund
Tysk schäferhund var från början en vakthund för bostäder och lösdrivande boskap, men blev sedan alltmer en vallande hund för får. Den moderna schäferhunden gjorde sin utställningsdebut i Tyskland 1899 där den uppmärksammades av två män Max von Stephanitz och Artur Meyer, som kom att bli schäfertysklands dominerande krafter under många år. De bildade t ex den tyska Schäferhundklubben (SV) och skrev också samma år den första exteriöra och mentala rasstandarden, en standard som med bara marginella ändringar gäller än i dag.
Rasens egenskaper
En schäfer skall ha ett jämt humör och ha goda nerver, vara självsäker och frimodig och fullständigt godlynt (utom i retningsläge) och därtill skall den vara uppmärksam och följsam. Rasen ska utstråla styrka, vighet och självsäkerhet. Den ska inge respekt och vara samarbetsvillig och balanserad. Schäfern måste besitta mod, kamplust och hårdhet för att vara lämplig som sällskaps-, vakt-, skydds-, tjänste- och vallhund. Mot främlingar skall den ha en något avvikande inställning, utan rädsla och utan alla former av aggressivt.
Det finns inget arbetsområde, inom hundsporten eller i samhällets tjänst, som är främmande för en schäfer och den gör alltid sitt bästa oavsett vilken arbetsuppgift den tilldelas. Den har sedan många år toppat registreringsstatistiken i Sverige, liksom i många länder över hela världen. Rasen lämpar sig för alla verksamheter inom hundsporten, men den är, jämfört med andra brukshundraser, mest representerad inom skyddsarbetet. Den är dessutom mycket anlitat i olika samhällsuppgifter.
Schäferhunden är visserligen världens - och Sveriges populäraste ras, men det är för den skull ingen renodlad sällskapshund. Den måste få jobba med både benen och hjärnan för att bli lycklig. Man behöver inte flänga runt hela Sverige och tävla varje helg (även om det oftast är rätt kul), men man måste bibringa hunden kunskaper i en eller flera bruksgrenar. Kunskaperna ska givetvis sedan underhållas med täta träningspass. Uppskattningsvis rekommenderas en schäfers motionsbehov uppstiga till två till tre timmar om dagen, plus en stunds mental aktivering i form av till exempel lydnadsträning.
Den framtida aveln strävar att försöka sammanfoga de två inriktningarna: exteriört goda hundar, med sunda hundar som har mycket god mentalitet.